Norrköping bäst i landet på att utvärdera ECT-vården
2021-09-09Ni är bäst i hela landet på att se till att patienter blir bedömda och många av era patienter är symtomfria efter avslutad behandling. Hur har ni burit er åt för att få så här fina resultat?
-För tre år sedan var vi på ett regionalt ECT-möte i Västervik. På mötet presenterade Pia Nordanskog resultat från kvalitetsregistret och vi satt där och skämdes. Våra resultat var så dåliga! Det här måste vi göra något åt tänkte vi då, berättar Maria Hogner. Det första vi gjorde var att prata med vår chef om att vi behöver mer tid. På den här tiden var det endast en person som skötte allt varje dag. När ECT-behandlingarna var klara för dagen behövde man gå tillbaka till avdelningen och vara behjälplig där. Idag är vi två personer varje dag och det gör en stor skillnad berättar Johan Hellberg.
Hur går det till rent praktiskt med förberedelser och skattningar när en patient ska påbörja ECT-behandling?
-Vi i ECT-gruppen förbereder ECT-mappar för alla patienter som blir aktuella för ECT. I mappen står vad som ska göras inför påbörjad behandling. Vi lämnar mappen till slutenvårdsavdelningarna där personalen ser till att skattningarna blir ifyllda. De flesta patienter klarar av att fylla i MADRS-S. I de fall patienten inte klarar av självskattning så genomför någon av läkarna en intervju-MADRS. Vi hämtar ECT-mappen när allt har blivit ifyllt.
-Det har varit svårare med polikliniska patienter men där har vi nyligen ändrat rutiner. Det var tidigare ansvarig läkare i öppenvård som skulle ombesörja att allt blir gjort, däribland se till att remittera patienten till vårdcentral för provtagning. Det var lätt hänt att det blev missar. Nu kommer istället patienten till oss för provtagning och EKG och då är det enkelt att be patienten fylla i en MADRS-S. Patienten får också ansikten på oss och kan ställa frågor. Efter behandlingsserien får patienten ett brev med skattningar och ett svarskuvert. Man kan behöva ringa och påminna patienten att fylla i skattningarna.
På flera sjukhus är det svårt att få till utvärderingen efter behandlingen. Ett typexempel kan vara att patienten mår mycket bättre och skrivs ut hastigt och att man då inte hinner med att genomföra några skattningar. Vad är ert recept för att undvika det?
-Ofta bokar vi in tre behandlingar i taget. Vi har inarbetat en rutin där patienterna alltid fyller i en MADRS-S efter tre behandlingar. Vi kan också skicka brev eller ringa om behandlingen av något skäl avslutas i förtid och patienten blir utskriven. Oftast är det vi i ECT-gruppen som delar ut skattningarna till patienten och vi brukar ofta sätta oss ner med dem. Det uppskattas mycket av patienterna. De ser att vi har ett engagemang och att deras åsikt och mående är viktigt. Maria nämner också att ECT-gruppen har väldigt bra koll på hela processen.
-Det är en väldigt bra ordning och när en patient inte klarar att fylla i en MADRS-S så hör ni alltid av er till oss läkare för att påminna om att göra en intervju-MADRS. Sammanfattningsvis kan man säga att vi arbetar mer systematiskt nu fyller Johan i.
”De ser att vi har ett engagemang och
att deras åsikt och mående är viktigt”
Under 2020 har drygt hälften av patienterna i Norrköping genomfört 6-månadersuppföljningen. Andelen svarande har ökat snabbt de senaste åren. Ett strukturerat arbetssätt ligger bakom den höga svarsfrekvensen.
-Vi har en pärm med alla 6-månadersuppföljningar. När en behandlingsserie är avslutad och rapporterad till kvalitetsregistret dokumenterar vi när patienten ska genomföra 6-månadersuppföljning. Idag får alla patienter hem brevet med 6-månadersuppföljning till skillnad från hur det var tidigare då bara vissa patienter fick hem brevet. Får vi inte tillbaka enkäten så skickar vi en påminnelse. Patienterna som är med i studien ”Optimal elektrisk stimulering vid elektrokonvulsiv terapi” får också ett samtal om de inte svarar efter påminnelsen. Jag tror att patienterna förstår att deras deltagande är viktigt, säger Johan.
Ni har också höga remissionsfrekvenser. Vad tror ni det beror på?
Det är nog inte så mycket en läkarfråga. Det handlar nog mer om ECT-personalen, tror Maria. Sedan har vi nästan dagligen en dialog om patienterna. Det är korta vägar och det ger goda chanser till kvalitet i behandlingen. Vidare berättar Johan att de ofta pratar med patienterna och frågar hur de mår under behandlingens gång.
-Jag tror att patienterna känner att de kan vara med och påverka sin vård mer än vad de kände förut.
Har ni nytta av att göra de här skattningarna eller är det främst något som ni känner ska rapporteras till kvalitetsregistret?
Jag tycker absolut att vi har nytta av det, säger Maria. Jag vill kunna se att poängen sjunker ner på MADRS-S, och allra helst innan man fattar ett definitivt beslut om avslut. Det händer också att ECT-gruppen ser höga poäng på MADRS-S mot slutet av en behandlingsserie och att det då kan uppstå en dialog kring om man verkligen ska avsluta patienten. '
Är det något mer ni vill att vi ska få med oss kring hur ni jobbar?
-Vi skulle bara vilja säga något om pulsbreddstudien också som faktiskt har varit stimulerande och roligt. Vi är inte en forskningstät klinik på något sätt och det känns kul att vi är med i den här studien. Det är sporrande!